Remissyttrande Fi2012/3858 Investeraravdrag

Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är branschföreningen för aktörer på den svenska
riskkapitalmarknaden. Riskkapital är en aktiv ägarform och fungerar som en katalysator för tillväxt i svensk ekonomi. Cirka 700 svenska bolag är riskkapitalägda och dessa sysselsätter sammanlagt 850 000 personer varav cirka 180 000 arbetar i Sverige. Det motsvarar 7 procent av de anställda i den privata sektorn i Sverige. De svenska riskkapitalägda bolagen omsätter 250 Mdr kronor. SVCA har 126 företagsmedlemmar i form av riskkapitalbolag samt pensionsfonder och andra som investerar i riskkapitalfonder samt cirka 100 associerade medlemmar. Av SVCA:s medlemmar är närmare 50 privatpersoner som investerar i tillväxtbolag så kallade affärsänglar, därutöver 17 affärsängelnätverk. Uppskattningsvis förvaltas upp mot 500 miljarder kronor sammalagt i riskkapitalfonder med fokus på den svenska marknaden.

Sammanfattning
SVCA tillstyrker åtgärder som underlättar möjligheterna att finansiera och etablera nya företag.
Regeringens förslag till investeraravdrag är ett steg i rätt riktning men det investeringsbelopp som är
avdragsgillt är alldeles för lågt och dessutom kan bara hälften av det avdragsgilla beloppet dras av. I
Storbritannien, där man haft ett investeraravdrag under många år, är det nu möjligt att få ett 30 procentigtavdrag för investeringar på upp till en miljon brittiska pund. SVCA anser att det svenska
riskkapitalavdraget borde vara högre och hela investeringsbeloppet borde vara avdragsgillt.

Regeringens förslag till riskkapitalavdrag kommer inte att leda till att riskvilligheten bland investerare kommer att öka i den omfattning som krävs för att entreprenörskap och sysselsättning ska ta fart. Därmed uppnås sannolikt inte de önskade effekterna av förslaget.

SVCA lämnar följande synpunkter i sammandrag:

• För att kunna hantera bolagens kapitalbehov och samtidigt undvika att ägarkretsen blir för
  utspridd föreslår SVCA att det maximala avdragsgrundande beloppet bör höjas till minst 3,3
  miljoner kronor och att hela beloppet blir avdragsgillt till skattesatsen 30 procent.
• För att inte gå miste om värdefulla investeringar är det viktigt att förslaget även innefattar fysiska
  personers investeringar genom aktiebolag eller i fonder som placerar i tidiga skeden, då det är
  vanligt förekommande till följd av dagens gällande skattelagstiftning (framförallt de så kallade
  3:12-reglerna) och regelverk.
• Att inte ålägga de som söker avdrag att kontrollera att villkoren för löneunderlag är uppfyllda och att villkoret för rörelsedrivande verksamhet ses över samt att vägledning ges för hur detta villkor ska prövas.
• Att slopa förslaget till begränsning av underlaget för gränsbelopp för kvalificerade andelar till 85
  procent.

Det är också i detta sammanhang viktigt att påpeka att införandet av ett investeraravdrag ensamt inte kan lösa de kapitalförsörjningsproblem som finns för tillväxtbolag. Från SVCA:s sida menar vi bland annat att entreprenörers möjligheter att arbeta vidare i nya entreprenörsbolag måste förbättras genom att karantänsproblemen i 3:12-reglerna rättas till, att en statlig riskkapitalfond i form av en fond-i-fond införs för att attrahera privat kapital till venture-fonder och att regeringen går vidare med buffertfondsutredningens förslag att ta bort gränsen på maximalt 5 procent i alternativa investeringar. Intresset av att investera i tillväxtbolag begränsas också av att rekryteringen av spetskompetens försvåras med dagens system för beskattning av personaloptioner. SVCA föreslår vidare att initiativ tas för att skapa klara, långsiktigt  hållbara och internationellt konkurrenskraftiga regler kring hur vinstdelning i venture capital-fonder ska beskattas i framtiden.

1. Inledning

Det råder en akut brist på privat riskkapital som investerar i Sverige. Det är speciellt i intervallet 4-20 miljoner kronor som bristen på kapital är akut, det vill säga när bolagen ska ta sig från start-up och såddfasen till att börja expandera. I stadierna innan detta finns en rad olika offentliga finansieringsprogram samt många affärsängelinvesterare. Denna lucka i finansieringssystemet brukar kallas för ”dödens dal”.

En omdebatterad fråga är huruvida det råder brist på investerare eller brist på tillväxtbolag att investera i. Av SVCA:s enkätstudier framgår att venture capital-aktörer anser att tillgången på attraktiva investeringsobjekt är god i ett historiskt perspektiv. Venture capital-aktörerna ser ingen förändring av situationen och antas investera i samma utsträckning som tidigare. Vad som är utmärkande är att konkurrensen anses som låg av hela 75 procent av venture capital-bolagen i SVCA:s halvårsvisa enkätundersökning om marknadssituationen.

Det är uppenbart att det finns för få investerare i tillväxtbolag och att det finns plats för fler utan att befintliga aktörer skulle ta skada. Det finns istället stor anledning att tro att ett ökat antal aktörer skulle innebära en bättre fungerande marknad och följaktligen påverka redan aktiva investerare positivt. Ur ett samhällsperspektiv är det uppenbart positivt med fler investerare med kompetens att utveckla företag i tidiga skeden. Det är ett känt faktum forskningen att största delen av de nya jobben skapas bland små och medelstora entreprenöriella företag vilket är en sanning som inte bara gäller för Sverige utan generellt för västvärlden. Det är därför av stor vikt för landets långsiktiga konkurrenskraft och arbetsmarknad att förbättra förutsättningarna för investerare i tillväxtbolag om ambitionen är att uppnå långsiktigt välstånd.

Svenska Riskkapitalföreningen stödjer åtgärder som underlättar ett seriöst företagande. I synnerhet gäller detta möjligheten att finansiera och etablera nya företag. Initiativet att införa ett riskkapitalavdrag är i högsta grad positivt eftersom detta är ett viktigt steg för ökad företagsamhet. Tyvärr är det förslag som utredningen presenterar inte tillräckligt kraftfullt.

Sverige har generellt goda förutsättningar att skapa innovativa och blomstrande småföretag eftersom vi som nation satsar mycket på forskning och utveckling. Tyvärr blir resultatet i form av nya företag och arbetstillfällen av dessa satsningar blygsamma. Anledningen till detta sägs ofta vara flera, men en viktig anledning är bristen på riskkapital hos de innovativa företagen.

Genom staten och andra offentliga aktörers medverkan finns en viss mängd kapital som stimulerar
innovationsprocesser i företag, på universitet samt på högskolor. Vinnova, Almi och Innovationsbron är exempel på statliga aktörer, men de kan endast bidra med såddkapital. Ett stort problem för Sverige är att det är för få aktörer som tar vid där såddkapitalet tar slut. Visserligen har Almi Invest sedan 2009 till viss del täckt upp detta gap men de privata aktörer som finns blir allt färre och de som är kvar är inte särskilt intresserade att ta de risker som finns i det kommersiella skedets inledning. De vill hellre vänta tills innovationen känns mer färdigutvecklad, då det är mindre riskfyllt att investera och chanserna till att det blir en god investering är större.

Investeringar i tillväxtbolag innebär en stor risk för den enskilde investeraren. Med tanke på de brister som finns med avseende på kapitaltillförseln till små- och tillväxtbolag är det önskvärt att privata aktörer stimuleras att våga satsa och investera i den typen av företag.

2. Avdragets storlek

SVCA anser att förslaget gällande maximalt avdragsgrundande belopp på 1,3 miljoner kronor är för lågt för att kunna stimulera investeringar i tillväxtföretag. Det är troligt att privatpersoner endast kommer att investera upp till avdragsgillt belopp. Många bolag behöver uppföljningsinvesteringar och med ett normalt kapitalbehov på 2-3 miljoner kronor leder troligtvis utredningens förslag till att flertalet entreprenörer blir tvungna att skaffa mer än en investerare för att uppnå tillräcklig finansiering. Detta i sin tur innebär problem vid efterföljande kapitaltillskott, då finansiärer i de skedena ofta undviker att investera i bolag med alltför spridd ägarkrets. För att driva utvecklingen framåt och skapa en ökad tillväxt i Sverige bör förslaget korrigeras med höjda beloppsgränser. Det maximala avdragsgrundande beloppet bör höjas till minst 3,3 miljoner kronor, hela investeringsbeloppet borde vara avdragsgillt och inte som i regeringens förslag där endast hälften är avdragsgillt. SVCA förordar att skatteavdraget på det avdragsgrundande beloppet bör vara 30 procent även om hela investeringsbeloppet upp till beloppsgränsen kan dras av.

3. Fysiska personers/affärsänglarnas viktiga uppgift i finansieringskedjan

Det informella riskkapitalet i tidiga faser tillhandahålls delvis av privatpersoner. Dessa kan antingen investera aktivt eller passivt i företag. När en passiv investering är genomförd, engagerar sig oftast inte finansiären ytterligare i företaget. Vid en aktiv investering (som ofta genomförs av affärsänglar) bidrar privatpersonen med mer än bara kapital. Många affärsänglar är före detta företagare och för entreprenören är deras erfarenhet samt nätverk ofta viktigare än det investerade kapitalet.

Då utredningens förslag begränsas till fysiska personer blir konsekvensen att många aktiva investerare inte kan tillgodogöra sig riskkapitalavdraget, då flertalet affärsängelinvesteringar görs genom egna aktiebolag, alternativt genom fonder. Anledningen till att affärsänglar investerar i bolag som företagare istället för direkt i bolaget är att utdelningar och reavinster på aktier som svenska aktiebolag får är helt skattefria, förutsatt att de betraktas som näringsbetingade andelar.

Fysiska personer som investerar i affärsängelbolag och fonder, vilka i sin tur investerar i tidiga skeden, bör enligt föreningens mening vara berättigade till avdrag. SVCA lyfter därför fram de goda exemplen och erfarenheterna från andra EU-länder: Storbritannien och Frankrike.

4. Villkoren för att erhålla investeraravdraget

Generellt sett är behovet av föreutsebarhet och rättsäkerhet avgörande för investeringar i entreprenöriella bolag eftersom dessa är så på pass riskfyllda i sig. Att ytterligare addera osäkerheter riskerar att ytterligare minska investeringsviljan. Därför förordar SVCA att inte ålägga de som söker avdrag att kontrollera att villkoren för löneunderlag är uppfyllda eftersom det i många fall kan vara svårt för investeraren att få den insyn i företaget som krävs. SVCA förordar även att villkoret för rörelsedrivande verksamhet ses över eftersom det i många fall kan ta lång tid att komma igång med verksamheten. Vidare ger förslaget ingen vägledning till hur detta villkor ska prövas.

5. Begränsning av underlaget för gränsbeloppet för kvalificerade andelar

För en innehavare av kvalificerade andelar beräknas varje år ett gränsbelopp. Gränsbeloppet avgör hur stor del av utdelning och kapitalvinst som ska beskattas som kapital respektive tjänst. Gränsbeloppet beräknas som summan av årets gränsbelopp och det gränsbelopp som finns kvar från tidigare år uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter. Vid beräkning av underlag för årets gränsbelopp föreslås att detta begränsas till 85 procent för omkostnadsbeloppet som legat till grund för investeraravdraget. Detta förslag försämrar förslagets attraktivitet och skapar dessutom administrativa bördor för den som söker avdrag. SVCA förordar därför att denna begränsning slopas.

6. Avslutning

Till sist vill föreningen framhålla att Storbritannien och Frankrike har genomfört stimulanser i form av skatteavdrag vid investeringar både för fysiska personer och bolag. SVCA anser att Sverige inom en snar framtid inför skatteincitament både för fysiska personer och bolag, som kan bidra till bättre förutsättningar för företagandet i syfte att öka sysselsättningen.

Mot bakgrund av det ekonomiska läget och att många europeiska länder har infört skatteincitament för att driva fram små innovativa bolag bör Sverige agera skyndsamt för att införa ett internationellt konkurrenskraftigt riskkapitalavdrag. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att ett riskkapitalavdrag också har den fördelen att det kan konstrueras så att det ges möjlighet att anpassa procentsatser och eventuella maxbelopp över konjunkturcykeln. Det skulle ge ökad tillförsel av privat kapital även när konjunkturen viker och kompensera för ökad marknadsosäkerhet. Avslutningsvis kan nämnas att incitamenten dels kan fungera som konjunkturell stimulansåtgärd dels som en långsiktig investering för att stötta entreprenörskapet och Sveriges tillväxt.