Remissyttrande Fi2012/397 Företagsskatteutredningens delbetänkande – SOU 2012:3

Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är branschföreningen för aktörer på den svenska
riskkapitalmarknaden. Riskkapital är en aktiv ägarform och fungerar som en katalysator för tillväxt i svensk ekonomi. De svenska riskkapitalbolagen äger sammanlagt ca 850 bolag varav 700 är svenska. Dessa sysselsätter sammanlagt 850 000 personer varav cirka 180 000 arbetar i Sverige, det motsvarar 7 procent av de anställda i den privata sektorn i Sverige. 250 Mdr kronor omsätter de svenska riskkapitalägda bolagen. SVCA har 126 investerande företagsmedlemmar - riskkapitalbolag samt pensionsfonder och andra som investerar i riskkapitalfonder. Av dessa är närmare 50 privatpersoner som investerar i tillväxtbolag - så kallade affärsänglar och 17 affärsängelnätverk är medlemmar. Uppskattningsvis förvaltar föreningens medlemmar tillsammans upp mot 500 miljarder kronor.

Sammanfattning

SVCA stödjer åtgärder som underlättar möjligheten att finansiera och etablera nya företag. Dock medför förslagets utformning inte att riskvilligheten bland investerare kommer att öka. Därmed uteblir med all sannolikhet de önskade effekterna av förslaget. SVCA lämnar följande synpunkter i sammandrag:

• Privata aktörer måste stimuleras att våga satsa och investera i småföretag. Att utforma förslaget som en kredit istället för en definitiv lättnad innebär med all sannolikhet de önskade effekterna uteblir.
• För att kunna hantera bolagen kapitalbehov och samtidigt undvika att ägarkretsen blir för utspridd föreslår SVAC att det maximala avdragsgrundande beloppet bör höjas till 3,3 miljoner kronor och att maximalt avdrag bör vara minst 1 miljon kronor.
• Föreningen avstyrker förslaget till emissionskredit.
• För att inte gå miste om värdefulla investeringar är det viktigt att förslaget även innefattar fysiska personers investeringar genom aktiebolag eller i fonder som placerar i tidiga skeden, då det är vanligt förekommande till följd av dagens gällande skattelagstiftning och regelverk.

1. Inledning

Bristen på privat riskkapital som investerar i riskkapital är stor i Sverige. Av de investeringar i tillväxtbolagen som genomfördes under 2011, var den absoluta majoriteten offentligt riskkapital och endast en bråkdel utgjordes av privat riskkapital. För att få igång det privata riskkapitalet krävs det statliga åtgärder på såväl kort som lång sikt.

Svenska Riskkapitalföreningen stödjer därför åtgärder som underlättar ett seriöst företagande. I synnerhet gäller detta möjligheten att finansiera och etablera nya företag. Initiativet att införa ett riskkapitalavdrag är i högsta grad positivt eftersom detta är ett viktigt steg för ökad företagsamhet. Tyvärr är det förslag som utredningen presenterar inte tillräckligt kraftfullt.

Sverige har generellt goda förutsättningar att skapa innovativa och blomstrande småföretag eftersom vi som nation satsar mycket på forskning och utveckling. Tyvärr blir resultatet i form av nya företag och arbetstillfällen av dessa satsningar blygsamma. Anledningen till detta sägs ofta vara flera, men en viktig anledning är bristen på riskkapital hos de innovativa företagen.

Genom staten och andra offentliga aktörers medverkan finns en viss mängd kapital som stimulerar innovationsprocesser i företag, på universitet samt på högskolor. Vinnova, Almi och Innovationsbron är exempel på statliga aktörer, men de kan endast bidra med såddkapitalet. Ett stort problem för Sverige är att det är för få aktörer som tar vid där såddkapitalet tar slut. Visserligen har Almi Invest sedan 2009 till viss del täckt upp detta gap men de privata aktörer som finns blir allt färre och de som är kvar är inte särskilt intresserade att ta de risker som finns i det kommersiella skedets inledning. De vill hellre vänta tills innovationen känns mer färdigutvecklad, då det är mindre riskfyllt att investera och chanserna till att det blir en god investering är större.

2. Definitiv skattelättnad istället för skattekredit

Som nämnts ovan innebär investeringar i tillväxtbolag en stor risk för den enskilde investeraren. Med tanke på de brister som finns kapitaltillförseln till små- och tillväxtbolag är det önskvärt att privata aktörer stimuleras att våga satsa och investera i den typen av företag. Att då utforma förslaget som en kredit istället för en definitiv lättnad kommer inte enligt SVCAs bedömning att öka riskvilligheten bland investerare. Därmed uteblir med all sannolikhet de önskade effekterna.

Det faktum att Skatteverket får rätt att avgöra huruvida krediter ska beviljas eller inte medför en betydande rättsosäkerhet i detta sammanhang och SVCAs bedömning är att denna inte kan förväntas bidra i positiv riktning till ökad risktagande från privata investerares sida.

3. Avdragets storlek

Föreningen anser att förslaget gällande maximalt avdragsgrundande belopp på en miljon kronor är för lågt, för att kunna stimulera investeringar i tillväxtföretag. Det är troligt att privatpersoner endast kommer att investera upp till avdragsgillt belopp. Många bolag behöver uppföljningsinvesteringar och med ett normalt kapitalbehov på 2-3 miljoner kronor leder troligtvis utredningens förslag till att flertalet entreprenörer blir tvungna att skaffa mer än en investerare för att uppnå tillräcklig finansiering. Detta i sin tur innebär problem vid efterföljande kapitaltillskott, då finansiärer i de skedena ofta undviker att investera i bolag med alltför spridd ägarkrets. För att driva utvecklingen framåt och skapa en ökad tillväxt i Sverige bör förslaget korrigeras med höjda beloppsgränser. Det maximala avdragsgrundande beloppet bör höjas till 3,3 miljoner kronor och maximalt avdrag bör vara minst 1 miljon kronor.

4. Emissionskrediten

Beträffande den föreslagna emissionskrediten avstyrker föreningen detta av samma skäl som kommittéledamöterna Rune Andersson och Åsa Hansson framfört samt av experterna Krister Andersson, Yvonne Bertlin, Annika Fritsch och Peter Nilsson i de särskilda yttrandena.

5. Fysiska personers/affärsänglarnas viktiga uppgift i finansieringskedjan

Det informella riskkapitalet i tidiga faser tillhandahålls delvis av privatpersoner. Dessa kan antingen investera aktivt eller passivt i företag. När en passiv investering är genomförd, engagerar sig oftast inte finansiären ytterligare i företaget. Vid en aktiv investering (som ofta genomförs av affärsänglar) bidrar privatpersonen med mer än bara kapital. Många affärsänglar är före detta företagare och för entreprenören är deras erfarenhet samt nätverk ofta viktigare än det investerade kapitalet.

Då utredningens förslag begränsas till fysiska personer blir konsekvensen att många aktiva investerare inte kan tillgodogöra sig riskkapitalavdraget, då flertalet affärsängelinvesteringar görs genom egna aktiebolag, alternativt genom fonder. Fysiska personer som investerar i affärsängelbolag och fonder, vilka i sin tur investerar i tidiga skeden, bör enligt föreningens mening vara berättigade till avdrag. Här hänvisar föreningen till Storbritannien och Frankrike där detta nyttjats med framgång.

6. Avslutning

Till sist vill föreningen accentuera att Storbritannien och Frankrike har genomfört stimulanser i form av skatteavdrag vid investeringar både för fysiska personer och bolag. Det vore önskvärt att även Sverige inom en snar framtid genomför skatteincitament både för fysiska personer och bolag, då detta kan bidra till att de finansiella förutsättningarna för företagandet utvecklas för att snabbt kunna skapa fler svenska arbetstillfällen.

Med tanke på dagens ekonomiska läge och att många europeiska länder använder sig av skatteincitament för att driva fram innovativa och mindre bolag bör Sverige agera skyndsamt för att undvika att svenska företag får konkurrensnackdelar. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att ett riskkapitalavdrag har den fördelen att det kan konstrueras så det ges möjlighet att anpassa procentsatser och eventuella maxbelopp över konjunkturcykeln. Det leder till en högre botten i tillförseln av privat kapital under dåliga börstider och kompensation för ökad marknadsosäkerhet. Avslutningsvis kan nämnas att även om som en långsiktig investering för att stötta entreprenörer och Sveriges tillväxt.